Kalevalasällskapets historia

1911 kan ses som året då Kalevalasällskapet grundades, även om sällskapets stadgar godkändes av patent- och registerstyrelsen först 1919. I de grundande medlemmarnas diskussioner under sommaren 1911 utformades som målsättning för sällskapets verksamhet att i stora drag utveckla samarbetet inom konst och vetenskap på nationell grund.

Foto av det grundande mötet i Alpo Sailos ateljé "Pörtet" vid Skillnaden i Helsingfors sommaren 1911.

Foto av det grundande mötet i Alpo Sailos ateljé ”Pörtet” vid Skillnaden i Helsingfors sommaren 1911.

Under de följande åren samlades en växande skara aktiva medlemmar ofta för att diskutera sällskapets målsättningar. Sällskapets uppgift skulle bestå av att främja insamlande, publicering, forskning och konstnärlig användning av finsk folkdiktning samt att låta uppföra ett Kalevalahus. I byggnaden skulle man samla alla vetenskapliga och konstnärliga prestationer inom området. Idén om Kalevalahuset fullbordades aldrig, men den levde vidare som en dröm hos framför allt Alpo Sailo.

Den ideologiska utgångspunkten för Kalevalasällskapets grundare var karelianismen, intresset för Kalevala samt för det område och den kultur där största delen av Kalevalas sånger har samlats in. När idén om ett Kalevalahus gick i sank blev sällskapets konkreta uppgift att från och med 1921 ge ut en årsbok, att från 1960-talet dela ut priser till folkminnesexperter och -forskare, att hålla kontakt med Kalevalas översättare och att förmedla information om Kalevala.

Kalevalasällskapet har ända sedan grundandet fungerat som en stiftelse. Numera är verksamheten koncentrerad på Kalevala, att förmedla och publicera information samt forska kring finskt kulturarv och att främja konst med Kalevala som motiv. Sällskapet samarbetar internationellt med Kalevalas översättare, illustratörer och forskare.

Akseli Gallen-Kallelas förslag till Kalevalasällskapets emblem 29.10.1919. Blyerts, vattenfärger och tusch.

Akseli Gallen-Kallelas förslag till Kalevalasällskapets emblem 29.10.1919. Blyerts, vattenfärger och tusch.

Kalevalasällskapets styrelse från 1919

Ordföranden:
E. N. Setälä 1919–1935
Otto Manninen 1935–1937
Onni Okkonen 1937–1942
A.O. Väisänen 1942–1962
Matti Kuusi 1963–1975
Aimo Turunen 1975–1981
Pekka Laaksonen 1981–2007
Seppo Knuuttila 2007–

Vice ordföranden:
Från och med 1933 två vice ordföranden
Akseli Gallen-Kallela 1919–1932
Uno Harva 1930–1931
Otto Manninen 1932–1934
Emil Wikström 1932–1942
Albert Hämäläinen 1935–1941
Aarne Äyräpää 1941–1956
Alpo Sailo 1943–1954
Yrjö Kilpinen 1954–1959
Ilmari Heikinheimo 1957–1961
Viljo Kojo 1960–1962
Uuno Klami 1961–1962
Sulo Haltsonen 1962–1971
Erkki Ala-Könni 1963–1968
Pertti Virtaranta 1969–1989
Väinö Kaukonen 1972–1983
Heikki Kirkinen 1990–1994
Hannes Sihvo 1984–2002
Heikki Laitinen 1995–2004
Seppo Knuuttila 2002–2004
Från och med 2004 en vice ordförande
Seppo Knuuttila 2002–2006
Hannu Saha 2006–2014
Hanna Snellman 2014–

Kassörer:
Otto Lumme 1919–1922
Antti Hiltunen 1922–1942
O.G. Nevanlinna 1942–1954
Lauri K. Soini 1954–1960
Eero Harkia 1961–1975
Mauno Turunen 1975–1988
Olli-Pekka Mikkola 1988–1995
Kyösti Järvinen 1996–2004
Marketta Jussila 2004–2014
Matti Sallamaa 2014–

Sekreterare:
Uno Harva 1920–1922
U. T. Sirelius 1922–1929
A.O. Väisänen 1930–1941
Väinö Kaukonen 1942–1948
Sulo Haltsonen 1948–1957
Erkki Ala-Könni 1957–1959
Pentti Koskimies 1959–1963
Yrjö Larmola 1963–1965
Vuokko Kivisaari 1965–1967
Hannes Sihvo 1967–1972
Jukka Kukkonen 1972–1974
Satu Apo 1974–1975
Saima-Liisa Laatunen 1976–1978
Eira Penttinen 1978–1982
Marjatta Jauhiainen 1982–1990
Sirkka-Liisa Mettomäki 1990–2001

Verksamhetschefer:
Ulla Piela 2002–