Tapio Tuomela

Kalevalasällskapets andra pris tilldelades kompositör Tapio Tuomela på Kalevaladagen den 28 februari 2005.

Foto Ulla Piela

Foto Ulla Piela

Tuomela (f. 1958) är en internationellt känd kompositör och dirigent. I flera av hans verk skymtar ett intresse för finsk arkaisk kulturhistoria och en tillgivenhet för naturen i norr. Under de senaste åren har de här dragen ytterligare förstärkts.
Det franska beställningsverket Liekut ja loitsut, Images de Kantéletar (2000) för tio sångare och två musiker föddes ur samlade versrader ur Kanteletar. Kantelens klang hörs effektfullt i bland annat kompositionerna Lemmin loitsu (2000) och Kuura (2001).

Tuomelas lemminkäisopera Äidit ja tyttäret (1999) av Paavo Haavikkos aforistiska libretto är en av den finska moderna operans mest betydande verk. I operan samspelar den arkaiska Kalevalaestetiken, runosångsreminiscenserna, den folkliga sångstilen och det modernistiska arvet välbalanserat sinsemellan. Ma se ani om (2002) fortsätter Tuomelas arkaisk-modernistiska sökande.

Tuomelas kammarorkesterverk Jokk (1997) fick sin upprinnelse under en fisketur på Neidenälven. Samma känslor uttrycker Lappic (2003), som komponerats för en kammarorkester. Tuomela har komponerat tre verk av Nils Aslak Valkeapääs samiska dikter: Vuohenki Luohti (2001) för mezzosopran och orkester, Juoigga! (2002) för baryton och kammarensemble samt Govadas (2002) för kontraalt och barockensemble. Flera av Tuomelas övriga kompositioner har också inspirerats av kulturhistoriska teman, som bland annat verken Aikamme Finlandia (1986), …ad astra (1989), Lemminkäinen (2000), Kangastus (1997), musiksagan Hölmöläisiä (2002), sångerna och körverken av Lassi Nummis dikter och dryckesvisorna ur Kanteletar. Vid sidan av sitt aktiva komponerande arbetar Tuomela som dirigent med modern musik och opera som specialområde.