Unelma Konkka

Kalevalasällskapets första pris tilldelades Unelma Konkka, som är en av dem som bäst gjort den östersjöfinska kulturen känd bland den ryskspråkiga läsekretsen. I Finland har hennes omfattande fältarbete i Vitahavskarelen, Olonets och Tverkarelen samt hennes forskning om karelska gråtkväden på ett betydande sätt fördjupat förståelsen av karelsk kultur och livsföring.

Foto Pirjo Mäkilä

Foto Pirjo Mäkilä

Ingermanländskfödda Unelma Konkka (f. 1921) arbetade i 20 år som forskare i Petrozavodsk på Vetenskapsakademiens institut för språk, litteratur och historia. Sedan 1945 har Konkka gjort flera insamlingsresor till byarna i Vitahavskarelen, Olonets och Tverkarelen. I sitt forskningsarbete har hon ingående behandlat den muntliga traditionen, i synnerhet sagor, berättelser och gråtkväden. 1965 gav Unelma Konkka ut ett verk om karelska skämtsagor. Värda att nämnas är de två vetenskapliga folksagosamlingar (1963 och 1967) som hon redigerat ur arkivanteckningar, bestående av över 170 sagor i både rysk översättning och på sagoberättarens egen dialekt. Dessa är också viktiga källor för forskningen kring det karelska språket. Samlingarnas utförliga förord innehåller värdefull information om de karelska sagornas karaktär, om insamlingsskedena och om berättarna.

En avhandling på ryska från 1980 om karelska Seesjärvis andliga folkkultur är till största delen skriven av Konkka. Hon har skrivit verkets allsidiga översikter om familjeriter och den muntliga traditionens genrer. Materialet bygger på inspelade intervjuer från 1972–1976 och har publicerats som sådant i verket. På så vis är verket också ett betydande tillägg till kännedomen om dialekterna i Seesjärvitrakten.

Gråtkväden började Konkka studera mot slutet av 1960-talet. Hon har spelat in gråtkväden och studerat situationer där de framförts i flera byar i Karelen. 1985 gav Finska litteratursällskapet ut Konkkas betydande avhandling Ikuinen ikävä. Karjalaiset riitti-itkut (Evig längtan. Karelska gråtkväden), som ingående kartlägger de karelska gråtkvädenas kontext och stil.

På Konkkas initiativ har man på ryska gett ut ett urval av Lönnrots dagböcker och brev samt ett urval ur Kanteletar. Hon har även skrivit förordet till båda. På hennes förslag har också ett urval av Eero Salmelainens sagor översatts till ryska.

Unelma Konkka är även en erkänd diktare. Hennes första diktsamling, Aikojen ääniä kuuntelen (Jag lyssnar på tidernas röster), gavs ut 1977 under pseudonymen Katri Korvela. Sedan dess har samlingarna Uinuvat vaarat (Slumrande skogshöjder, 1983) och Heijastuksia (Reflektioner, 1999) getts ut. Flera av hennes dikter har dessutom publicerats i bland annat kulturtidskriften Carelia.