Kalevalas firande

Både Gamla Kalevala (1835) och Nya Kalevala (1849) har firats anslående under märkesåren, i synnerhet åren 1935, 1949, 1985 och 1999. Kalevalas jubileumsår ger en intressant översikt av eposets olika tolkningar och betydelse för den finska kulturen.

Kalevalas 50-årsjubileum 1885 var det första stora allmänna Kalevalafirandet. Det arrangerades av Finska litteratursällskapet i Helsingfors universitets festsal. Samtidigt arrangerade Savolax-karelska nationen en egen fest i Studenthusets festsal. Förutom i Helsingfors firades det också på andra orter. Även på Folkupplysningssällskapets sångfestivaler började man fira Kalevala.

I början av 1909, när det hade gått 60 år sedan Nya Kalevala gavs ut, växte tanken på en allmänt årligt Kalevalafirande fram. På Kalevaladagskvällen arrangerade många föreningar fester, men det enda gemensamma evenemanget var studenternas fackeltåg från Senatstorget till Lönnrots staty. I juni 1909 beslutade Finlands ungdomsförbund att arrangera en årlig Kalevalafest, och i december samma år införde Finskhetsförbundet i sitt handlingsprogram att varje år arrangera en fosterländsk fest. Förbundet svarade för 75-årsjubileumet av första Kalevalaupplagan i Helsingfors 1910.

Det största Kalevalafirandet skedde 1935, då man firade Gamla Kalevalas 100-årsjubileum. Arrangörerna var Kalevalasällskapet, Finska litteratursällskapet, flera andra bildningsförbund och staten. Huvudfesten i Helsingfors varade i fyra dagar och bestod bland annat av en jubelfest den 28 februari i Mässhallen (numera Tölö sporthall). I firandets anda arrangerade Finskhetsförbundet en förfinskningskampanj av efternamn, och som ett resultat av den fick 100 000 finländare ett finskt efternamn.

Mässhallen, som stod färdig i början av jubileumsåret, fylldes av folk som firade 100-åringen Kalevala i februari 1935.

Mässhallen, som stod färdig i början av jubileumsåret, fylldes av folk som firade 100-åringen Kalevala i februari 1935.

Bakom 1949 års officiella firande låg stora, folkliga organisationer och föreningar med Kalevalasällskapet och Finska litteratursällskapet i spetsen. Huvudfesten hölls i Mässhallen. I april samma år arrangerade vänsterpartiet Demokratiska Förbundet för Finlands Folk en egen fest för att fira Nya Kalevalas 100-årsjubileum.

Invigningen av Nya Kalevalas 100-årsjubileumsutställning "Kalevalas land och folk" i Konsthallen. Till vänster Aune Lindström, till höger A. O. Väisänen och framför honom skulptör Eemil Halonen.

Invigningen av Nya Kalevalas 100-årsjubileumsutställning “Kalevalas land och folk” i Konsthallen. Till vänster Aune Lindström, till höger A. O. Väisänen och framför honom skulptör Eemil Halonen.

Kalevalasällskapet arrangerade under åren 1965–1975 olika kulturpolitiska temaveckor kring Kalevaladagen. Det största firandet sedan 1935 var Kalevalas 150-årsfirande, som varade hela året 1985. Undervisningsministeriet tillsatte en festkommitté för planering och genomförande av jubileumsåret. För de praktiska arrangemangen svarade Finska litteratursällskapets folkminnesarkiv och Kalevalasällskapet. I Finland arrangerades allt som allt cirka 500 evenemang och utomlands cirka 250. Den riksomfattande huvudfesten arrangerades den 28 februari i Finlandiahuset i Helsingfors.

Symbolen "Jubileumsårets Roddare" designades av Kyösti Varis.

Symbolen “Jubileumsårets Roddare” designades av Kyösti Varis.

Vid Nya Kalevalas 150-årsjubileum 1999 utvidgades firandet ännu mer runt jordklotet. I Finland arrangerades över 700 evenemang och runtom i världen 42. Temat för jubileumsåret var ”Hela världens Kalevala”. De praktiska arrangemangen sköttes av Kalevala kvinnoförening.

2009 firades Nya Kalevalas 160-årsjubileum. Märkesåret var synligt i Kalevalasällskapets verksamhet genom i synnerhet projektet Konstnärernas Kalevala 2009. I projektet medverkade tio moderna finländska kompositörer och bildkonstnärer, som var och en framförde en tolkning i musik eller bild av en valfri vers ur Kalevala. Alla verken ingick i en stor konstutställning med Kalevala som tema på Konstmuseet Ateneum. Det var den största översikten av Kalevalakonst på flera årtionden: med fanns närapå 200 verk av 60 konstnärer från 1850-talet och fram till i dag. Utställningen sågs av 150 000 besökare.

Konstnärernas Kalevala -fest på Ateneum 28.2.2009.

Konstnärernas Kalevala -fest på Ateneum 28.2.2009.

Projektet Konstnärernas Kalevala sågs som lyckat och unikt inom både finsk konst och Kalevalas kulturhistoria. Som en del av Ateneums utställning utvecklades det till det viktigaste projektet under Kalevalas 160-årsjubileum. På Kalevaladagen utkom boken Taiteilijoiden Kalevala (Konstnärernas Kalevala, Finska litteratursällskapet), som redigerats av Ulla Piela.

2010 firades Gamla Kalevalas 175-årsjubileum. Kalevalasällskapet ansvarade för planeringen av jubileumsåret i samarbete med en jubileumskommitté. Temat för jubileumsåret var ”Kalevala i mitt sinne”. Syftet var att inspirera finländare till att läsa Kalevala och att också göra egna tolkningar av eposet. Med hjälp av temat ville man i synnerhet nå ut till ungdomar, inspirera dem att gripa tag i eposet, och locka aktörer som jobbar med ungdomar till att erbjuda möjligheter att genomföra egna Kalevalatolkningar. Utbudet under jubileumsåret var mångsidigt och omfattande, fastän man året innan hade firat Nya Kalevalas 160-årsjubileum.