Historia

1911 kan ses som året då Kalevalasällskapet grundades, även om sällskapets stadgar godkändes av patent- och registerstyrelsen först 1919. I de grundande medlemmarnas diskussioner under sommaren 1911 utformades som målsättning för sällskapets verksamhet att i stora drag utveckla samarbetet inom konst och vetenskap på nationell grund.

Under de följande åren samlades en växande skara aktiva medlemmar ofta för att diskutera sällskapets målsättningar. Sällskapets uppgift skulle bestå av att främja insamlande, publicering, forskning och konstnärlig användning av finsk folkdiktning samt att låta uppföra ett Kalevalahus. I byggnaden skulle man samla alla vetenskapliga och konstnärliga prestationer inom området. Idén om Kalevalahuset fullbordades aldrig, men den levde vidare som en dröm hos framför allt Alpo Sailo.

Den ideologiska utgångspunkten för Kalevalasällskapets grundare var karelianismen, intresset för Kalevala samt för det område och den kultur där största delen av Kalevalas sånger har samlats in. När idén om ett Kalevalahus gick i sank blev sällskapets konkreta uppgift att från och med 1921 ge ut en årsbok, att från 1960-talet dela ut priser till folkminnesexperter och -forskare, att hålla kontakt med Kalevalas översättare och att förmedla information om Kalevala.

Kalevalasällskapet har ända sedan grundandet fungerat som en stiftelse. Numera är verksamheten koncentrerad på Kalevala, att förmedla och publicera information samt forska kring finskt kulturarv och att främja konst med Kalevala som motiv. Sällskapet samarbetar internationellt med Kalevalas översättare, illustratörer och forskare.